9 dec. 2009

Ledsen i ögat av lycka

18.30 Barueri - Brazil

Usch nu är det mycket plugg, läser ju två internetbaserade kurser så jag kan utnyttja CSN lite… hehe Men dt är faktiskt bra för mig, jag läser Logistik och projektledning.

Igår var jag bara tvungen att ta en paus från allt plugg o gå ut o roa mig, usch fy o blää vad det var jobbigt där ett tag. Pluggade sent in på nätterna. Har gått o lagt mig 3 varje natt nu ett tag.

Så här det ser ut när jag pluggar, två paket tuggummin i timman!!! Haha

Jaja hursomhelst, så hade jag så kul att jag inte kände för att åka hem igår… så idag var jag hemma 15.00. BARA TVÅ TIMMAR INNAN MIN DEADLINE för logistikuppgiften – usch det blev jätte stressigt!!! Men jag är riktigt stolt över vad jag lyckades koka ihop under dom där två intensiva timmarna och 4 minuter innan deadline så ladda jag upp min uppgift på kurshemsidan! Gud vilken tur att datorn inte krånglade eller så!!!

Så tänkte jag berätta lite om igår me, det var en happy hour med Atlas Copco och en avskedsfest för en tjej som skulle sluta på Atlas för att öppna en modebutik/salong. På stället vi gick till var det brasiliansk country musik (lite som svenskt dansband men jättemkt bättre). JAG ÄLSKAR BRASILIANSK COUNTRY MUSIK. Eu adoro!!! Speciellt Zeze di Camargo e Luciano, men dt spelade dom inte. Alla skrattar när jag säger att jag gillar dom haha, men dom är ju jättebra!!!

Lyssna själva

http://www.youtube.com/watch?v=RHsZzk-04_8&feature=related

Jag kan till och med texten!!! Haha!! I vanliga fall gillar u jag hiphop and rnb.... vad dom spelar på The Voice...så jag är väl lite konstig då.

Hursomhelst började jag nästan gråta igår, inte för att jag var ledsen… för att jag var så lycklig. Jag kunde aldrig ana att jag var så omtyckt på Atlas Copco som jag är. Min vän Tereza skrev ett meddelande till mig häromdagen att det är jättemånga som har börjat plugga engelska nu för att kunna prata me mig! Och under kvällen kom tjejen som skulle sluta och berättade för mig att hon har hört mkt om mig och att jag är jätteomtyckt. Flera av mina vänner som inte kan engelska kom o sa på portugisiska att dom älskar mig så mycket och kom o krama mig. Flera hade köpt engelska ordböcker med fraser för att kunna prata me mig, flera hade börjat plugga engelska eller skulle göra det i januari.

Igår stod jag och tittade ut över dansgolvet på alla mina vänner och bara kände mig så lycklig. Alla mina goa vänner!!!! Det fattas bara en underbar vän här. Och det min underbara Evelina hemma i Sverige. Vi är som pusselbitar!! Jag älskar dig Eve!!!

Jag o Tereza, jag börjar bli lite solbränd nu - men började flaga på en axeln nu :(

Tereza och Gustavo

Lia, Raphaella och Daniela

Också Atlas, men jag minns inte namnen...

Nu blir det plugg igen… Jag är projektledare i min projektgrupp! Så dt är mkt att göraa

O en annan kul grej… Jag ska läsa portugisiska på distans genom nätet denna våren!!! Kul!!

BYE BYE

7 dec. 2009

Sjukling - Lost in the hospital

00.55 São Paulo (eller kanske skulle säga Barueri istället) – Brasilien

Hej!!

Idag har jag varit på sjukhuset här i Brasilien, inget allvarligt men nödvändigt! Gött att va turist ibland, man får nämligen gå till ett av de finaste sjukhuset i São Paulo då :) Ja, o stort va dt.. Vi gick vilse både på vägen in och ut… När vi väl hittade hissarna fanns det inga knappar att trycka ”HIT” på så hissarna kom ju aldrig. KONSTIGT!!!

Hur som helst det va en upplevelse detta med… jag fick ett armband precis som om jag vore dödssjuk och var tvungen att läggas in för observation eller nåt i den stilen. Kan ju va viktigt o ha på ett stort sjukhus om patienterna går vilse!?!?! :P Då är det bara att skanna av för att se var dom hör hemma.

Jättedetaljerat var det!! Det står att jag är "22 anos e 4 meses" Mkt viktigt att veta att jag är 22 år och 4 månader!! Det var ingen som kolla på mitt band där, men det var tydligen viktigt att kunna identifiera mig iaf! Haha

O det var skönt att man inte behövde vänta på vård lika länge som man måste göra i Sverige… här gick det snabbt! Jag är så nyfiken på va det här kostade, men dt kanske jag aldrig får reda på. Har dock hört att dt lär vara nästan lika dyrt som i USA.

Såg häromdagen på facebook att en svensk kille från Borås hade fått betala $1162 (tur att han hade försäkring) för en stukad fot! Jäklar det är dyrt!

Sen åkte Andreza och jag till en shopping mall. Andreza spenderade sina pengar på smink och jag mina på mediciner. Haha!! Här lyckades vi också gå vilse när vi skulle ut...

Vi gick också förbi en djuraffär och jag fick syn på det sötaste finaste jag någonsin sett. Gud vilka söta små hundar, jag ville bara köpa och ta me mig hem!!!! Som gosedjur!!!


Nu ska dt pluggas lite portugisiska innan jag somnar… NATTUGGLA som vanligt!! Hehe

Beijos

6 dec. 2009

HOPI HARE!

00.23 São Paulo - Brasilien

Heeeej!!

Idag var vi på Hopi Hari. Atlas Copco arrangerad 4 bussar där de anställda fick ta med sig någon för att åka till Hopi Hari som är en nöjespark. Alla betalade R$ 10 vilket är 40 kr och då var det inträde (de har inget åkpass där- man får åka allt utom spökhuset genom att bara betala inträdet), lunch, en dricka, en påse med mini pão de queijo (ostbröd) och en glass. Så det var ju ett ganska schysst pris haha!!

När jag kom utanför Atlas Copco imorse strax innan nio när bussarna skulle åka. Så ser jag min underbara vän Daniela komma springande (Daniela var min första vän på Atlas Copco), hon kramar mig massa ggr och säger hur mkt hon har saknat mig! Ohh gud, va roligt det var att se henne!!! Det e kul att ha sådana vänner!! Sen går vi in i bussen, sätter oss omkring mitten eller så. Då kommer Daniela in och börjar ropa upp namn (hon var lite av en arrangör för att se att alla kom med och så): ”Emma, Andreza, Monica… you is going to sit in the back. Emma is going to sit next to me because I missed her, minha amiga!!

Mitt gäng på Hopi Hare i bussen!!

Hon är så underbar Daniela, dt va jättekul o få träffa henne igen. Sen på bussen var folk helt förvånade när jag pratade portugisiska o för varje ord jag sa så skrek alla på bussen WOOOOOOO och busvisslade. Detta hände också varje gång solen tittade fram bakom molnen under bussfärden och första gången jag reste mig, efter typ suttit i fem minuter så började dom jubla och ropa som en ramsa på portugisiska: Emma got up, Emma got up!!! Och visslade och hade sig!!! Snacka om en rolig bussfärd!!!


Såklart brände jag axlarna också… lär ju bli brun här efter tre månader ;) Hoppas jag iaf!!

Eftersom bilder säger mer en tusen ord, så tänkte jag låta bilderna föra det mesta av snacket i det här inlägget.
Maskotar på Hopi Hari, fanns jättemånga... här är n grön häxa och nåt slags lejon


Min underbara vän Daniela (säger Emma tror jag... haha) och Leandro i bakgrunden


En del av gänget - dom två tjejerna i mitten va jättemysig o ville att jag skulle hjälpa dom me engelska


Mina underbara vänner Andreza, Monica och jag!!


Läskig kille som sålde biljetter till spökhuset... jag våga inte riktigt stå så nära som Dani, men men...


Jag o Dani posar med den snygga bilen, visst är den mkt snyggare me oss på!! HAHHA


Andreza o jag!!


Daniela som en liten tjej...


Monica och den andra tjejen som jobbar på Atlas e ganska korta vuxna människor


Något kolorado likande. Gud va blöta vi blev och det blev ju inte direkt bättre av allt skvättande. Med dt va ganska skönt o svalka sig lite (trots att vattnet va iskallt) men dt va ju omkring 30 grader under dagen...

Daniela, Leandro och jag

En annan sak som skiljer sig från Sverige på nöjesparken är att man efter en del karsueller, typ TopSpin och Rainbow som fanns på Liseberg är att man ropar nån ramsa att man vill åka igen. Ropar man tillräckligt bra så för dom som väntar bestämma om man ska få åka igen eller inte. Haha, jag kan säga att det är väldigt mkt mer LIV här. Alla lever o gapar!! Hahha

Rodrigo, Dani, Leandro

Vi stod i kön till den stora berg- och dalbanan jättelänge. Daniela fick syn på en kille som lekte med nån spray-skumma kanna och sa till honom att han skulle spruta på killarna. Haha, det kom ju på alla oss andra också, men kul had vi iaf trots att vi köade nån timma.


Leandros rygg

Nästan längst fram i kön, alla hade hunnit bränna sig lite utom Monica som bara blev lite brunare!


Detta var vad vi köade i år och dagar för... haha

Det kittlades rejält i magen, men om man jämför.. Herregud , Balder säger jag bara, inget har slagit Balder ännu!!! Men den här var ganska ryckig blev lite skraj faktiskt att tåget skulle falla av!!!


Dani läser Inglês (Engelska) för att kunna konverserame mig!!!


ÖLLLLL!! Har jag lärt alla att säga här, det låter ju ganska kul när brassarna försöker säga dt!!!


Dani, Rodriogo och Leandro... öl-paus


Yeah, nu blir det spökhus... jag var ganska rädd när jag tog den här bilden kan jag säga... haha

Jag övertalade Daniela, Leandro och Rodrigro att gå in i spökhuset med mig som var ett egyptiskt palats. Det var ungefär som Gasten i Göteborg man gick i en grupp men man behövde inte hålla på varandras axlar. Där kom dt uppe en äcklig mumie ur en kista, vi sprang in i en gång och när vi vände oss om så var han efter oss så vi började springa i gången. Och längst fram i gången stod dom fyra andra i vår grupp och vågade inte gå in i nästa rum så vi var tvungna att trycka på dom för att komma ifrån den äckliga mumien.


Jag och Daniela skrek som galningar medan Leandro gick sist och tog dt hela mera coolt. Men på slutet när vi skulle gå ut kom en äcklig en med spjut och fäktade mot oss och närmade sig på ett jätteäckligt sätt. De fyra andra i vår grupp han slinka ut, men vi blev jätterädda och alla fyra av oss sprang allt va vi hade inåt igen (därifrån vi kom). Sen vågade vi oss ut igen efter en liten stund… haha dt va verkligen kul!!!


Pole-dancing vid Eiffeltornet!!! Haha

En riktigt rolig dag!!! Trött nu efter bara!!!


Até mais (lit. Ses mer)

Beijos
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...