I'm Worldish - Swedish sounds funny

8.50 Sao Paulo

Igår va jag o på en fest på Swedish Chamber här in Sao Paulo. 90 % av alla där pratade svenska, jag kan säga så mkt som att jag var en av de 10 % som inte gjorde det. Jag kunde inte hitta ord, jag blev faktiskt till och med lite sur påig själv för det!!

Alla där verkade vara lite äldre än mig och den ända i min ålder var en ungersk tjej som inte pratade svenska, men jag var inte ledsen för det!!! Jag slapp ju anstränga mina stackars hjärnceller med ännu ett språk!! Så vi pratade på o hade jättetrevligt. Efter någon timma blev jag presenterad för en advokat o jag o den ungerska tjejen kom ifrån varandra. Dags att prata svenska igen.... o nej... Jag kunde inte hitta ord!! Det var helt otroligt!! Efter ett tag såg att tjejen som jag pratade med hade svårt att häga me så jag ursäktade mig o då sa hon att vi kan prata engelska istället, vi pratde engelska en stund o sen bestämde jag mig för: Nääee jag ska prata mitt eget språk. Så jag envisades med att staka mig fram på svenska.

Det lustiga var att min röst lät så annorlunda på svenska att jag inte kände igen min egen röst! Så fort jag hörde mig själv blev jag distraherad. Svenska låter konstigt, va e svenska?? Det går upp och ner hela tiden... åtminstone, jag kommer ihåg hur man gör det!! Det var svårt att hålla samtalet på en så kallad normal formell nivå också, jag vara antingen för artig eller så använde jag mig av öhh, typ, asså för jag kunde inte komma på normala ord.

Faktiskt så känns det som jag inte kan prata något språk perfekt längre, usch!! Men det är inte hela världen, åtminstone jag har kul o jag kommer kunna ett språk till efter det här. Jag är väldigt tacksam att jag startade den här bloggen annars hade jag kanske glömt svenskan helt.

Så jag är som min chef säger: inte längre en svenska, men inte heller en engelska o inte en brasilianska, jag är någonstans emellan.

Jag är en Worldish, haha. Not Swedish, not English, not Brasilian – I am Worldish. I like that.