Sanningen så att säga - A Verdade

10.57 São Paulo

Hej allihopa!!

Jag ska bättre mig me att skriva i bloggen, det är ju extra viktigt nu när jag har bestämt att jag ska stanna.

Jag tänkte passa på att berätta att lite andra udda saker här i Brasilien.

Mat – mat är en historia för sig, det verkar som en del läsare tror att maten är så fantastisk här eftersom jag har skrivit om mat i min blogg!! När jag pratade me mormor sa hon snopet, men din blogg handlar ju om massa god mat! Mitt svar ”men det är ju bara för att jag blir så glad när jag får god mat” haha...

Brasiliens nationalrätt – består av bland annat grisöron och fötter o svarta bönor (den andra dagen jag var här åt jag den här ”fantastiska” måltiden – jag hoppas innerligt att den inte var tradionell för då finns det en chans att jag inte åt några ÖRON ELLER FÖTTER) Usch!!!

Ost – brassarna verkar älska ost – tur för det gör jag me (o dt finns brie o blåmögel). Sen har dom också ett gäng med olika vita ostar som inte smakar någonting (fattar inte hur dom kan älska det så mkt) – o jag kan tillägga att dom själva också säger att osten inte smakr nåt så det är inte bar jag...

Fårmage – min kollega Pedros favoriträtt! Jag frågade om det var gräs innuti, men jag kunde inte riktigt få nåt klart svar på det, men det verkar som dom behåller innehållet.

Kycklinghjärta – hata mig inte! Men det var faktiskt gott!! Jag gillar ju kycklinglever så dt förvånade mig inte...

Chokladpizza – med jordgubbar, banan allt sött du kan tänka dig – jag kunde aldrig föreställa mig att detta skulle va gott o jag har fortfarande inte testa men alla säger att det är underbart gott. Nu börjar jag föreställa mig att det påminner om wienerbröd. Jag säger till när jag har testat ;)

Missförstå mig inte! Jag vill inte klaga – jag älskar Brasilien! Det här är bara en inblick på vad som försigår i mitt huvud ;)

Gympafröken – på jobbet har vi en gympafröken som kommer varje morgon. På min avdelning är inte grabbarna jättepigga på 5 minuter gymaktivitet vid skrivbordet, det är bara en stackars kille som gör det.

Det tog mig några veckor innan jag insåg varför den där kvinnan promenera runt på företaget o sa godmorgon till alla o sen några sekunder senare går runt igen o säger hejdå till alla - ganska tjatigt, men trevligt.

En morgon var jag på en annan avdelning o väntade på att personen jag skulle träffa skulle bli färdig i telefon – samtidigt som hans sekretarare o resten av avdelning hade gympa. Jag kunde inte me annat än att joina gruppen... ha ha ha :D


Det va lite smått o gott om Brasilien!

Até!!