Farfar

Farfar somnade för sista gången i lördags. Min älskade farfar hade kämpat så för att överleva och sen somnar han bara när det värsta var över.

Farfar, jag är så lycklig att du kämpade när allt var som värst. Att jag fick se dig en sista gång, hålla din hand en sista gång. Jag minns det som det var igår, sista gången jag såg dig, o trots att du var svag så höll du min hand så hårt. Du har alltid varit stark.

Jag är så lycklig över att jag tillbringade så många nätter i stugan med dig o farmor den här sommarn som har gått. Ibland önskar jag att jag hade vetat att operationen skulle gå så här, så att jag kunde njutit mer av sista tiden med dig, men jag vet att det inte hade känts bättre heller.

Jag vet att du finns på en bättre plats nu, o jag vet att du inte har lämnat oss än. Jag känner att du finns här. Jag älskar dig farfar, jag kan inte fatta att du inte kommer vara där hemma när jag kommer tillbaka till Sverige. Att du inte kommer vara i stugan i sommar…

Livet är konstigt ibland.